söndag 9 oktober 2016

Om att längta hem, men ändå inte...

Hoppas ni har haft ett skönt veckoslut var i världen ni än befinner er, vad ni än har gjort, med vem ni än har varit.

Jag har haft ett ultraskönt veckoslut, för guess what? Jag är i Rom. Allt är ganska nice i Rom. Skulle gå ut på fredagen men kände mig svag och sjuk så jag bestämde mig för att stanna hemma, mådde strålande på lördagmorgon till skillnad från alla mina andra kompisar som inte stannat hemma kvällen innan. Gjorde inget speciellt den dagen, lunchade med familjen, köpte en påse chips och kollade allt för många avsnitt av House på Netflix. Oj vad jag i smyg saknat den serien.

Idag steg jag upp rätt så tidigt och promenerade hurtigt till Trastevere, en ungefär 50 minuters promenad från mig, för att delta i en mässa i Santa Maria-basilikan. Spatserade sedan omkring i Trastevere tills jag blev hungrig och åkte hem. Före middagen idag åkte jag in till stan för att träffa min kompis Tove som råkade vara här i Rom. Vi drack ett glas vin tillsammans och pratade finlandssvenska ett par timmar för jag åkte tillbaka hem.



Jag fick en ny rumskompis idag. Colombianen åkte hem igår morse och istället kom det en Schweizisk tjej som är lite yngre än mig. Hon verkar jätte trevlig och jag tror att vi kommer att komma bra överens under mina sista två veckor.


Började igår fundera på om jag längtar hem. Det gör jag nog inte. Eller jo, eller... Nej. Jag längtar nog inte hem på det sättet, men saknar att vara hemma. En liten skillnad som känns stor. Jag saknar såklart alla där hemma, men saknar mest stunder som inte kan upplevas via Skype. Typ tacokvällar med systrarna, att slötitta på danska serier med mamma, att dricka te hos pappa, att gosa med Funky och Hippi etc. Jag trivs jättebra i den familj jag bor hos här, men är lite trött på att måsta leva under någon annans regler och vara rädd att jag inte skvättar tandkräm på spegeln, klottar tomatsås på bordduken eller glömmer att diska min tekopp.

Väntar på att få äventyra runt i Italien och själv bestämma över mig. Jag vet att två veckor kommer gå otroligt snabbt och snabbare om jag inte tänker på saken eller räknar dagar, så jag stressar inte över saken.

Det låter som om jag skulle ha en otrolig hemlängtan och att jag skulle vantrivas här, så är det verkligen inte, men börjar sakna stunder i Finland.

Tänker kolla ett eller tre avsnitt House och sedan lägga mig. Godnatt på er, jag hör av mig en annan gång!


Ps. Jag klarade nivåtestet och har flyttat till A2-nivån. Woop. Buonanotte!







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar